Jag, jag är den som tröstar er, säger Herren. Vem är då du, att du fruktar för dödliga människor, för människobarn, som blir som torrt gräs?

Jes.51:12

Visst kan vi uppleva oss trängda på alla sidor - möte människor som gör oss mycket illa. Då är det naturligt att känna fruktan - att vilja ge upp.

Även om vi lever i teknikens samhälle med alla upptänkliga hjälpmedel och bekvämligheter med sociala skyddsnät och avancerad sjukvård, kan vi uppleva  förtvivlan. Samhället kan inte hjälpa i allt faktiskt. Vi består inte bara av kropp utan även av själ och ande. Såren i själen är nog så plågsamma som kroppsliga sjukdommar. Speciellt om vi tycker oss vara svikna av dem vi litat på.Också till oss kommer orden "Jag är den som tröstar er". Herren är från evighet till evighet. Herren är densamma.

Han sviker oss aldrig. Amen